Noter:
I-capricci_I (PDF)

Om I capricci I:

Att det över huvud taget någonsin skulle gå att återskapa första satsen föreföll fullständigt osannolikt, tills det alltså visade sig dels att inledningen fanns separat på annat ställe, dels att hela satsen var bevarad i ett visserligen knapphändigt med dock komplett particell.

Det finns fyra källor med vars hjälp detta partitur rekonstruerats:

En sida blyertsskiss. t.o.m. takt 11, de tre första takterna som particell, resten som partitur. Titel I capricci, tempo fjärdedel = 158.

Hela satsen finns som particell i skissböckerna, med samma titel, men nu har tempot höjts till 164. Instrumentationsanvisningarna är dock något knapphändiga.

Titelblad och en partitursida renskrift på transparang (t.o.m. takt 8), nu med titeln Dai capricci al moto perpetuo.

Slutligen finns hela satsen (förutom eventuellt titelblad samt sidan 1 som alltså saknas helt) som mycket svårt brandskadat blyertspartitur.

Det som inte går att utläsa av någon av partiturförlagorna, och således enbart finns i particell, har placerats inom klammer eller annan inhägnad.

Men i stort sett är nog partituret att beskriva som komplett. Ett fåtal luckor finns, framför allt vad gäller slagverket.

Puktonen i takt 17 är en gissning, så även tolkningen av anteckningen i den följande takten i particellet.

Något av slagverkssystemen, vilket går inte att avgöra, saknas från takt 27 och fram till pauserna i takt 29. Kanske kan man tänka sig att där har funnits en liknande ”duell” mellan träblock och kastanjetter som i takt 55–57?

I partituret förekommer ytterst få bindebågar i solostämman, endast de som här markerats med punktad båge. Övriga bindebågar återfinns i skissböckernas particell.

De dynamiska anvisningar, inklusive accenter och svällare, som försetts med asterisk, återfinns bara i skissböckerna. Dynamiska föreskrifter är i serien som helhet ju ofta summariska, så även här. Att det är ett problem som behövde åtgärdas var Allgén medveten om att döma av exklamationen på första sidan. De dynamiska beteckningar som härleds från skissböckerna har här i allmänhet flerfaldigats när så förefallit rimligt.

Tack till tonsättaren Joel Eriksson – som ju har gjort en kammarorkesterversion av Allgéns violinkonsert och som därför får betraktas som ovanligt insatt i ämnet – för hjälp med rekonstruktionen.

Hur det låter? Tja, det går undan, som sagt. Lite som Spike Jones på speed.

I-capricci_II (PDF)
I-capricci_III (PDF)
I-capricci_IV (PDF)
I-capricci_V (PDF)

På sidan 114 låter Allgén samtliga instrument spela i 2/4- respektive 3/4-takt, medan soloviolinen fortsätter i oförtrutna 4/4:
I-capricci_VI-faks (PDF)
Detta har inte beaktats i denna utskrift:
I-capricci_VI (PDF)

I-capricci_VII (PDF)
I-capricci_VIII (PDF)
I-capricci_IX (PDF)
I-capricci_X (PDF)
I-capricci_XI (PDF)
I-capricci_XII (PDF)
I-capricci_XIII (PDF)
I-capricci_XIV (PDF)
I-capricci_XV (PDF)
I-capricci_XVI (PDF)
I-capricci_XVII (PDF)

Att läsa:
Kapriciös är bara förnamnet