If pursuivants of chirpy vapours
if clawed reminders
of the gibbet-cord
our nasty finger;
still we get never off. Läs mer
Nytt på sidan:
Vandring med Franciscus
Som fladdrar i mitt ögas blå rayoner
Och bites av mot kupans ekton träll
Kan sänkas, kan ge mod och flingor
Till sammansmultna, rutna ur ett kortkastell Läs mer
Stråkkvartett nr. 2 och No. II
En stråkkvartett är en stråkkvartett är en stråkkvartett. Nja, alldeles så enkelt är det kanske inte i fallet Allgén. Han har efterlämnat sju ”officiella” kvartetter: No. II, III, IV, V, VI, II, VII. Redan där krånglar det till sig. Läs mer
En ropandes röst
Några unga tonsättare, bland dem undertecknad, instrumentalister och musikhistoriker ha på uppdrag av Musikvärldens redaktör efter grundligt övervägande sammanskrivit en kritisk studie över Konsertföreningens tidigare program samt därtill fogat ett positivt bidrag, ett nytt programförslag. Läs mer
”Karl’n skriver ju bara helnoter!”
Berättelsen om ”Groggkvartetten”
Historierna om Allgén är många, ofta berättade av ungdomskolleger som Sven-Erik Bäck och framför allt Sven-Eric Johanson. Till dem som handlar om själva musiken hör följande, vilka alla ger intryck av att främst vara frukter av berättarnas fabuleringsförmåga, men som senare visat sig vara alldeles sanna – om än ibland något kryddade. Läs mer
Den andra första kvartetten
– och den första andra…
Stråkkvartett nr 1 (F-dur) op 3 (saknar datering)
Allgéns första fullbordade kvartett har – med de bitvis rasande snabba tempi han anger – en speltid på närmare 55 minuter. Han går alltså i alla avseenden ut hårt. Läs mer
Vad var nu detta?
Någon gång framemot mitten av 70-talet satt jag och bläddrade i STIM:s lilla kvadratiska häfte över svensk pianomusik. Där, längst ned på första sidan, stod det:
Allgén, Claude L. – vad var nu detta? Varför hade jag inte hört talas om honom?
Claude Loyola Allgén – ett så osannolikt namn! Och nästan lika osannolika verktitlar…
Detta måste undersökas. Läs mer