Före morgonstjärnan

 Allgén är sannolikt den svenske tonsättare som har skrivit mest musik för kör, möjligtvis kan hans gode vän Sven-Eric Johanson (1919–97) göra honom rangen stridig. Hans enskilt största körverk är Ante luciferum.

Originalversionen, som omfattar satserna Introitus, Lectio, Graduale, Alleluia, Evangelium, Offertorium och Communio, är daterad Holmiae, S. Silvestri I, a.D. 1952. Mässan fullbordades alltså den 31 december -52, ett av många allgénverk som avslutats under jul- och nyårshelgerna. När den utökade versionen färdigställdes vet vi inte, men sats VIII, Credo, är i skissböckerna daterad den 12 nov 1957. Vissa revisioner har gjorts därefter, framför allt av Agnus Dei-satsen.

Musiken är i varierande grad en-, två-, tre- eller fyrstämmig, mestadels det senare, medan sats VI, Alleluia, utmärker sig genom att vara femstämmig, varför den inte inkluderats i nedanstående stråkkvartettranskription. Alleluia är för övrigt komponerad i fem ”tonarter” samtidigt – hypomixolydisk, lydisk, jonisk, eolisk och frygisk kyrkoton.

Samtliga satser finns bevarade i tonsättarens skissböcker. Där kan man konstatera att de sju ursprungliga satserna, som ofta hos Allgén, helt saknar dynamiska anvisningar – av allt att döma var dynamiken i någon mening utanverk och hörde inte till själva kompositionen –, medan de inkluderats i de senare tillkomna. Däremot är dessa anvisningar knapphändiga, ibland alltför knapphändiga för att man skall kunna sluta sig till tonsättarens avsikt. Visst finns här kraftfulla liksom dynamiskt varierade avsnitt, men huvudintrycket är nog ändå en relativt lågmäld musik – intensiv men lågmäld. 

I noterat tempo tar hela verket lite drygt en timma. Därmed torde det väl vara det enskilt största svenska körverket. Allgén själv talade om det som lite av sitt magnum opus, som något av det bästa han skrivit. Om vi jämför med hans generationskamrater, så är Sven-Eric Johansons vokalsymfoni, Duinoelegi nr. 7 (1954), som i decennier betraktades som gigantisk och oöverstigligt svårsjungen, lite drygt en tredjedel, medan Sven-Erik Bäcks (1919–94) samtliga motetter, alltså en rad enskilda verk tillkomna mellan 1946 och 1981, är av ungefär samma längd.

Den ursprungliga versionen omfattar 31 sidor, jämfört den den senares 60. För denna får man idag betala 549 kronor. Den förra försökte Allgén, sannolikt i mitten av 60-talet, enligt noteringar på ett av hans egna exemplar, att avyttra: ”Selling price: 395:00 kr.” Det motsvarar ungefär 4.000 kronor i dagens penningvärde. Många av hans egna partiturkopior innehåller liknande noteringar, om än med något blygsammare summor. Han försökte uppenbarligen dryga ut kassan, sannolikt utan större framgång.

Ante luciferum version 2 (PDF)

På ett exemplar av slutversionen kan man läsa att Claude Génetay  den 12 dec. 1965 erhållit en kopia ”för evtl. publicering hos ’Musik. Konstför.’ 1966”. Därav blev naturligtvis intet.

På en rad lösa men prydligt maskinskrivna lappar kan man också läsa om de fruktlösa försöken att få verket framfört: 

(Tillägget i blyerts: Hambraeus: högst 4 ackompagn instrument)
Längst ned på samma sida kan vi också se att Allgén uppenbarligen fått råd om hur man komponerar.

Slutligen framgår att Allgén kontaktat Bengt Hambraeus på Sveriges Radio:

 
Vi kan alltså konstatera att Allgén inte var främmande för att – på samma sätt som skedde redan på medeltiden – låta sångarna understödjas av instrument. Han hade heller inget emot att hans körmusik framförs i transkription för stråkkvartett, såsom vid uruppförandet genom Bozzinikvartetten i Borås den 21 okt. 2017.

Men en sats, Alleluia, har alltså ännu inte tagit klingande gestalt. Å andra sidan har mässans Gloria framförts tidigare, enligt en annons i Svenska Dagbladet den 13/2 1968:
 


 

Vilket naturligtvis är förklaringen till att satsen finns professionellt noterad med normala klaver: Gloria (PDF)

Dirigenten Dan-Olof Stenlund berättar i samtal att han vid den tiden bodde i Täby där han lärde känna Allgén, samt att Gloria-satsen faktiskt även framfördes vid en konsert i Helsingfors. 

Transkription för stråkkvartett:

Ante luciferum I, Introitus (PDF)
Ante luciferum II, Kyrie (PDF)
Ante luciferum III, Gloria (PDF)
Ante luciferum IV, Lectio (PDF)
Ante luciferum V, Graduale (PDF)
Ante luciferum VII, Evangelium (PDF)
Ante luciferum VIII, Credo (PDF)
Ante luciferum IX, Offertorium (PDF)
Ante luciferum X, Sanctus (PDF)
Ante luciferum XI, Benedictus (PDF)
Ante luciferum XII, Agnus Dei (PDF)
Ante luciferum XIII, Communio (PDF)

Ante luciferum är tänkt att sjungas på trettondedag jul, vilket kan utläsas av vad som följer på själva titeln: Missam in Dominica ”Epiphania Domini”.

Om någon händelsevis skulle drabbas av sinistra associationer kan vi upplysa om att titeln Ante luciferum bokstavligen betyder ”Före morgonstjärnan” och är hämtad från den inledande antifonen vid trettondagens vesper: ”Född före morgonstjärnan, före tidens början, har Herren, vår Frälsare, i dag uppenbarats för världen.”

 
© Respektive upphovsrättsinnehavare