Koraler

Koraler för kör a cappella är en samling om 22 koralsättningar tillkomna mellan oktober 1945 och december 1952.

När denna sammanställning gjordes är okänt, likaså när den lämnades in till Svensk Musik.

Allgén konverterade 1950. De satser som skrevs före 1950 får här bära tonsättarförnamnet Klas-Thure, de som tillkom efter följaktligen Claude Loyola. Detsamma gäller dem från 1950, eftersom det inte har gått att fastställa exakt datum för konversionen.

I de fall datering saknas (I denna ljuva sommartid, Led, milda ljus, Jag höja vill till Gud min sång, I öster stiger solen opp och Nu vilar hela jorden) har namnet Claude Loyola behållits.

Samtliga sånger – utom den avslutande Christe, qui lux es – återfinns i 1937 års psalmbok. När världens hopp förtvinat stod och Nu haver denna dag saknas däremot i 1986 års utgåva.

Två tredjedelar av koralerna är traditionella, fyrstämmiga, ackordiska sättningar, även om samklangerna är allt annat än traditionella. Kännetecknande är en totalt sett ganska dissonant sats, men med plötsliga, oförmedlade språng mellan trånga och spretiga ackord, mellan konsonans och dissonans. Ett särskilt utropstecken förtjänar den tolvstämmiga Skåder, skåder nu här alle, där varje ackord innehåller skalans samtliga tolv toner. Ett slags fluktuerande kluster således. I Sverige, 1945! Kolla in det här, allihop.

Resterande sättningar är alla kontrapunktiska. Ofta sjungs psalmmelodin som kanon i två olika tonarter, beledsagad av två fria kontrapunkter. Utskiljer sig gör: I himmelen, i himmelen, som är en trestämmig kanon som till slut glufsar i sig även den fria fjärde stämman (undra på det, med en så enveten melodi); I denna ljuva sommartid, som ackompanjeras av två fria kontrapunkter och en mer klavbundet ostinat bas; samt framför allt Christe qui lux es, i vilken melodin presenteras som två parallellorganum (ett på kvart- och ett på kvintavstånd) vilka i sin tur förs som kanon på septimavstånd. Därtill stiger såväl tonhöjden som den dynamiska nivån för varje vers. En unicitet, på min ära!

När Allgén noterar utan taktstreck (särskilt i de fall musiken ursprungligen är skriven på två i stället för fyra system) förekommer det två slag av återställningstecken, dels de som återställer en tonhöjdsförändring i samma stämma, förutsatt att denna skett nyligen, dels de som relaterar till de andra stämmorna, och som alltså vill försäkra sångaren om att tonsättaren verkligen menar vad han har skrivit.

En av stötestenarna för den kör som skulle kunna tänkas vilja sjunga Allgéns musik är att han envisades med att notera musiken med fyra olika klaver. Här används bara två.

Till dags dato har veterligen endast I denna ljuva sommartid och I himmelen, i himmelen sjungits av kör – om än med stöd eller delvis ersättning av instrument – medan flera av de andra koralerna framförts i versioner för piano, orgel eller stråkkvartett.

O huvud, blodigt sårat
Hans Leo Hasslers melodi dyker för övrigt upp även i orgelverket O Haupt voll Blut und Wunden från 1955.

Jesu, du mitt liv, min hälsa

Det går ett tyst och tåligt lamm

Skåder, skåder nu här alle

O Welt, ich muss dich lassen
Efter att först ha presenterat Heinrich Isaacs original inleder Allgén variationsverket O munde, volo te dimittere för stråkkvartett/orkester med just denna koralsättning.

När världens hopp förtvinat stod
Den trestämmiga damkörsversionen av När världens hopp förtvinat stod (som inte ingår i koralsamlingen) saknar datering, men den fyrstämmiga är från 1947, och det förefaller lite osannolikt att Allgén skulle ha bantat densamma flera år senare, varför tonsättaren här får heta Klas-Thure.

I himmelen, i himmelen

I denna ljuva sommartid

In dulci iubilo
In dulci iubilo, för manskör, finns även i en identisk version för orgel, dock noterad i dubbla notvärden och med ett något lägre tempo, halvnot = 88.

Den kärlek du till världen bar

Vad ljus över griften
Denna tvåstämmiga sats gör sig ypperligt på orgel liksom med exempelvis violin och cello – förutsatt att man väljer ett lika friskt tempo som Allgén skulle kunna förväntas ha föreslagit.

Led, milda ljus

Upp, min tunga

Jag höja vill till Gud min sång
Melodin till Jag höja vill till Gud min sång återfinns också i ett sprudlande orgelverk med samma namn.

Till härlighetens land igen

För alla helgon

Den dag du gav oss, Gud, är gången

Nu haver denna dag

Vår blick mot helga berget går
Vår blick mot helga berget går är även titeln på ett kort men komplicerat orgelverk över samma melodi, vilket kräver mer än två händer för sitt framförande.

I öster stiger solen opp

Nu vilar hela jorden

Christe, qui lux es (4-st)
Den fyrstämmiga versionen kan enligt tonsättarens anvisning även spelas på orgel.
Christe, qui lux es (2-st)
I den tvåstämmiga varianten – vilken är av senare datum och återfinns i skissböckerna – varieras, till skillnad från i den äldre, intervallet mellan stämmorna för varje ny strof.

Det går ett tyst och tåligt lamm
och O Welt, ich muss dich lassen ingår också i koralsamlingen Fyra liturgiska melodier (där de övriga är Et verbum caro factum es och Sicut enim exhibuistis). Dessa arrangemang för stråkorkester skrevs inför en konsert med Måndagsgruppens musik med Musiksällskapet i Örnsköldsvik i december 1947. Dirigent, och sannolikt initiativtagare, var Siegfried Naumann. Vid det tillfället framfördes enbart de båda förstnämnda koralerna, givetvis eftersom de båda senare ställer betydligt högre krav.

 
© Respektive upphovsrättsinnehavare